Mät.se började bli seg och kanske är woocommerce inte det bästa systemet när man ska bygga webbshop. Det var tillräckligt som en första version. Nu har jag i vilket fall som helst slängt ut woocommerce till förmån för opencart. Ta en titt på mät.se. Mycket snabbare och mer stilren.
Eftersom många har problem med att ansluta till eduroam på Chalmers skriver jag här hur man gör.
Nätverket på Chalmers heter eduroam.
Använd cid@chalmers.se som användarnnamn.
Lösenordet är samma som ditt cid-lösenord.
SSID (nätverksnamn): eduroam
Nätverksautentisering: WPA2
Datakryptering: AES
EAP-typ: PEAP
Autentisering: MSCHAP v2
Användarnamn: CID@chalmers.se (även som student)
Lösenord: CID-lösenord
TCP/IP inställningar för kortet (inkl DNS): DHCP
Certifikat: eduroam.chalmers.se
Utfärdare: Thawte
Testa att logga in på https://student.portal.chalmers.se/sv/Sidor/default.aspx. Fungerar det inte med ditt cid så är felet där.
Om det fungerar att logga in med ditt cid testa att följa instruktionerna på dessa sidor:
IMU står för inertial measurement unit och innebär kort en enhet som känner av riktning, hastighet och gravitationskrafter. De sitter exempelvis i telefoner för att rotera skärmen beroende på i vilken vilken man håller den. De går att köpa från Sparkfun eller om man är sparsam från ebay. De består oftast av chip-kombinationen ITG3205 (gyro), ADXL345 (accellerometer) och HMC5883L (kompass). Att använda varje chip var för sig ger inte speciellt mycket men kombinationen ger desto mer. En video visar detta bättre (dock med en annan IMU):
http://www.youtube.com/watch?v=x1vpl6H42Mo
Det finns tyvärr relativt dålig dokumentation till hur man får igång en IMU i Arduino varför jag här publicerar ett enkelt exempel.
Ett stort intresse har länge varit elektronik och elektronikkomponenter. Varför då inte starta en webbshop med just sådant? Sagt och gjort en webbshop blev det; mät.se. I butiken kan man köpa alla nödvändiga komponenter för att bygga en egen Arduino på kopplingsdäck. Arduino är en platform för elektronikprototyper som är smidig att bygga och programmera med. Exempel på vad jag gjort med just arduino.
VNC gör att du kan fjärrstyra din linux-maskin från en annan dator. I den här bloggposten beskriver jag hur du får igång en vnc server och därefter kopplar upp mot den. Jag använder Raspbian distro.
Alternativ 1 (enklast att använda den inbyggda vnc servern)
Alternativ 2 (om vnc server inte finns förinstallerad)
Varför skulle man vilja göra detta? Jo för att få den senaste Jelly Bean-uppdateringen. Anledningen till att vissa inte får denna uppdatering till sin telefon är för att vissa enheter använder Samsungs uppdateringsservrar vilka är slöa med nya uppdateringar. Förstår i ärlighetens namn inte varför det är så men det går i vilket fall som helst att lösa. Samsung-lurarna är märkta som yakjuxw (non yakju) medan Googles är märkta yakju. I denna guide kommer jag göra min telefon yakju, roota och installera senaste Android 4.1.
Allt på telefonen kommer att raderas. Gör backuper. Jag tar inget ansvar. Tänk på att vissa anpassningar som Samsung gjort för den svenska marknaden försvinner exempelvis svensk ordlista. Svenska finns dock kvar i menyer och på tangentbordet så jag stör mig inte nämnvärt.
Jag har nu öppnat källkoden för mitt projekt med RaspberryPi och Västtrafik-monitor. Dessutom har jag lagt till en väderfunktion.
Och så en länk till själva applikationen. En idé kan vara att bokmärka denna i telefonen för att få tabelltider för en viss hållplats.
Det lättaste är att använda det som jag redan lagt upp på webbplatsen men om du själv vill göra modifikationer så är det fritt fram.
Allt är skrivet i ramverket CakePHP. Läs på om detta här. Ramverket följer MVC som designmönster. Du hittar all logik i Controller-mappen och det som presenteras (själva html-koden) i View-mappen.
Jag programmerade ett enkelt filter med glidande medelvärde. Detta lågpassfiltrerar bort snabba förändringar vilket gjorde roboten lugnare och med färre översvängningar.
Som man ser i videon klarar den nu av större stötar än tidigare.
I videon kan man se att roboten håller sig på någorlunda samma ställe på golvet och klarar av att ta emot lättare stötar. För att uppnå detta kaskadkopplade jag två PID-regulatorer och la till lågpassfilter på både hjulens rotationshastighet och robotens lutning.
Eftersom en Arduino inte har väldigt mycket processorkraft valde jag att använda totalt 3 mikroprocessorer:
Två kaskadkopplade PID-regulatorer. Den första har hastighet som setpoint (alltid 0 i det här fallet) och lutning som output. Om roboten rullar framåt kommer regulatorn att få ett positivt är-värde och skicka ut en negativt utsignal. Detta innebär att roboten kommer att vilja luta bakåt för att bromsa upp hastigheten.
PID-regulatorn nummer 2 tar hand om robotens vinkel relativt golvet. Börvärdet är utsignal från den tidigare PID-regulatorn. Normalt kommer börvärdet att variera från -3 till 3. Noll motsvarar att roboten ska stå helt rakt upp. Utsignalen kopplas till motorstyrningen och varierar från -100 till 100. -100 motsvarar full spänning till motorerna i bakåtriktning.
För att få renare insignaler används FIR-filter på både vinkel och hjulens hastighet. Lågpassfilter gör att snabba förändringar (exempelvis sensorbrus) inte släpps igenom.
Till vinkeln relativt golvet används en IMU med accelerometer och gyro. Ett komplementärfilter kombinerar signalerna från dessa och ger en utsignal som går att använda.
Jag hade som mål att all kod till detta projekt ska vara öppen och finnas att hämta på github. I readme finns länkar till bibliotek jag använt.
Lägger också upp cad och ritningar.